Min duktiga kisse som aldrig följer efter mig när jag går någonstans har trotsat idag. När jag skulle ner och städa banken tidigare idag så följde han efter mig och sprang förbi mig, men jag lyckades jaga tillbaka honom och då vände han och sprang som en misil neråt wigelie. Så han var borta i 6 timmar. Tvingade ut Patrik och leta med mig förut men han ville inte komma fram. 

Gick ut för en liten stund sedan och letade en sista gång innan jag ska tänkte sova.
Jag hittade honom! Han låg och huttrade på elins föräldrars bil men kom direkt jag ropade och guuuud så tråkigt det var att bli buren heeela vägen hem. Men nu ligger han och gosar med mig i soffan. Jag är lite hönsig med min kissemiss. Men han är ju så klumpig.

 
liiiten liiiiten, och lite större.